



Nu har mycket nytt hänt för kullen! Vi har flyttat ned alla till köket och lite större ytor för nu vill de röra på sej! De har börjat få tänder så tuggleksaker har de fått, vi har klippt klor för andra gången 🙂 Jag har också trimmat alla små söta ansiktena och börjat träna på att stå på trimbordet. Nu smaskas det blöt valpmousse flera gånger varje dag och vissa har även upptäckt vattenskålen, även om det oftare blir blöta tassar än drickande än så länge 🙂 Kloka, fina Maia, tar det hela med ro… Hon verkar dock tacksam över att nu äntligen få lite avlastning från matte när det gäller utfodring, men tveksamt om hon inte tycker att det är lite orättvist att valparna får äta före henne och hon får deras rester, hihi, men diandets tid går mot sitt slut, tror det snart går upp för Maia. Tiden går fort, snart 5 veckor gamla valpar. Fortfarande sover valparna mycket, nästan jämt faktiskt 🙂 Rutinen är sova, kissa/bajsa, äta, leka och sen sova. Så börjar det om igen..
Nu så börjar det hända saker i valplådan! Valparna kan skälla, morra, pipa och tycker det är så roligt att öva på dessa saker, medan Maia skyndar till för att kolla att allt står rätt till 🙂 Även Maia förstår att strax är det slut på lugnet… Valparna börjar tulta runt och busa med varann, viftar på svansarna, och reagerar på våra mänskliga röster. I dagarna ska valparna få en större valphage. Alla har också fått prova smakportioner, och det uppskattas även om bordsskicket inte är det vackraste matte sett 🙂
Alltså denna händelse, när valparna öppnar sina ögon och tittar på oss… Det är STORT!! Känner en sån underbar värme, glädje och ödmjukhet inför ännu ett mirakel i valparnas utveckling… Nu känns det som att vi har fått ”kontakt” på ett annat sätt och troligen kan de ju också höra oss nu, så goa de är de små mini-hundarna! Några tultar också omkring på vingliga ben och gör små pip, försök till skall och det där goooa ljudet när mamma och mjölken kommer….
I valplådan råder lugn o ro med en dryg vecka gamla valpar, förutom när Maia kommer med sin mjölkbar! Då blir det fart under tassarna och de hasas, skyndas, buffas och stångas för att få bästa spenen, bästa platsen med mest mjölk 🙂 Tur att mamma Maia är klok och lugn, här tvättas först och SEN kan det bli en slurk mat. Efter slurken är det tvätt igen… Tur för oss att minstingen också diar nu, så vi slipper stödmata 🙂 Vi människor kan bara förundras över detta livets underverk, som är så litet, så perfekt, livskraft hos våra bästa vänner <3
Så var väntan slut och vi kan publicera nyheten att sex fina pojkar amris-valpar fötts hos oss! De ses under i-kullen. Fyra svarta och två black and tan.
Nu är de födda de små liven i nyårs-kullen! Det blev till min stora förvåning bara pojkar och sex till antalet. Alla växer och diar Maia som de ska, men minstingen stödmatas. Än så länge är livet skört för små nyfödda valpar, som kämpar om bästa juvret vid matningen. Så skönt att vara ledig för att ta hand om alla valpar och Maia, det är tur vi är två människo-tjänare dessa dagar, då minstingen behöver matas var trejde timme -dygnet runt 🙂